Atlantpodden gör comeback med genomgångar av Atlant Högräntefond och Atlant Räntefond Stabil

Då vill vi hälsa alla välkomna till Atlantpodden som återuppstår igen efter nästan ett års tystnad ifrån oss på Atlantfonder. Det här är ju en podd där vi går igenom våra fonder, vad vi jobbar med så att det ska bli tydligare och presenterar mycket genom våra förvaltare vad vi håller på med i våra fonder, hur de fungerar och vad man kan förvänta sig av dem. Att den har legat nere ett år, det beror mycket på att vi har bytt förvaltare på kreditsidan där vi hade Daner med. Han var ju med nästan i varje avsnitt, men istället så har vi Carl-Johan Lagerkrantz, vår nya kreditförvaltare på plats. Det känns väldigt bra och nu så är det dags, känner vi, att dra igång Atlantpodden igen och berätta för alla vad det är vi håller på med och vilka vi är lite noggrannare. Så därför så lämnar jag över ordet till Carl-Johan, välkommen till Atlantfonder och varsågod att presentera dig.

Tack så mycket Peter, det är ju otroligt att jag får den här inbjudan redan sex månader in på nya jobbet så det känns ju otroligt spännande. Jag måste komma in i det rejält. Det här är på riktigt känns, helt klart. Carl-Johan Lagerkrantz heter jag, kallas för CJ av kolleger och kunder, så det får ni gärna fortsätta med. Jag har egentligen ägnat hela min yrkesverksamma karriär inom räntor och krediter. Jag började på Öma fondkommission för en massa år sedan och hade som ambition där och då att bli aktieanalytiker.

Det var otroligt spännande och där och då inträffade det som blev den stora finanskraschen i Lehman Brothers. Det ritade om lite kartan vad jag ville göra med min karriär och min yrkesverksamma framtid. Jag fick upp ett helt annat intresse för obligationsmäklarna och allt som rörde sig runt i kreditmarknaden där och då. Det fick en mycket större vikt i vad det hade så stor påverkan. Innan dess fokuserade man på aktier och räntemarknaden levde ett eget liv. Där och då blev makro och räntor mycket mer vital del av hela kapitalmarknaden och då fick jag upp ögonen på det.

Jag började där och letade mig senare in på Öman fonder där jag började som förvaltarkollega till ränteteamet på Öman fonder. Det jag kände efter ett par år var att jag ville lära mig mer. Jag ville förstå hela hantverket från ax till limpa i räntevärlden. Jag sökte mig aktivt till bank där jag började jobba som mäklare av high yield obligationer. Svensk high yield marknad var lite i sin linda vilket var otroligt lärorikt och kul att få jobba med. Det var många nya bolag som började hitta till den här marknaden. När jag började var det bara ett fåtal men det växte till sig och man märkte att den här marknaden hade en ordentlig tillväxtpotential.

Där fick jag lära mig mycket av grunderna i hantverket och allt från att tala med bolagen men framförallt också prissättning av obligationer, handelsmönster, hur handlar man dem ordentligt. Hur jobbar olika förvaltare vilket var otroligt intressant och lärorikt att man fick se och träffa så många olika förvaltarsstilar. Efter ett par år där kände jag mig att jag var redo för att ge mig tillbaka till förvaltarrollen. Jag har gjort det nu på ett antal ställen. Först CISRO Fonder och sen Strand Kapitalförvaltning där jag startade Strand Företagsobligationsfond. Och numera sen i april i år är jag på Atlant vilket är fantastiskt roligt.

Ja det tycker vi också. Särskilt som Strand Kapitalförvaltning, den fonden, Strand Företagsobligationsfond var en femstjärnig fond. Det tyckte vi var väldigt fint såklart. Det var högräntefonden som du var förvaltare på först men nu sen 1 oktober står du med som ansvarig förvaltare för Atlant Räntefond Stabil. Och det är ju en nyhet vi har att berätta här i podcasten också att vår gamla trotjänare, snart 20 år gamla Atlant Stability, vår lågriskfond har bytt namn första oktober från Atlant Stability till Atlant Räntefond Stabil. Och att du står medansvarig som förvaltare på den också. Vad kan du berätta om den fonden?

Den är ju superintressant tycker jag och framförallt så tycker jag att det är otroligt roligt att vara delaktig i två delar i ränteförvaltningen. Först har vi högräntefonden med högre risk och så har vi räntefonden Stabil med lägre risk. Så det som händer första oktober är som jag ser det lite av en nystart fast egentligen är fonden precis densamma som den var innan. Men vi byter namn och jag hoppar in som förvaltare men grundidén och förvaltningsfilosofin i den är exakt densamma. Jag har ju varit på Atlant nu sedan i april så jag har jobbat mig in i portföljen och det som har varit väldigt bra för min del är att jag har känt Atlant sedan flera år tidigare. Så jag vet hur kollegorna här har jobbat och vi har delat mycket samsyn i många av de bolagen så jag har inte behövt göra allt för stora förändringar i mitt förvaltningssätt.

Om du tittar på räntefond Stabil som du säger så är det inte så stor skillnad som tidigare. Den har ju varit kategoriserad som en räntefond de senaste fyra åren. Så där är ju saker och ting detsamma och vi jobbar ju på som vanligt men med din insats på toppen. Men vad skulle du säga skiljer den fonden från andra räntefonder?

Den stora skillnaden är hur vi kan använda derivat för att optimera förvaltningen både utifrån risktermer och likviditetstermer. Det är unikt i den här miljön eller bland de här typerna av fonder att man verkligen nyttjar det. Likviditeten har ju alltid varit ett omdiskuterat ämne när det kommer till räntefonder och framförallt företagsobligationsfonder. Där har man generellt sett saknat vettiga instrument för att kunna hantera likviditet och risker på ett annat sätt. Så därför tycker jag att det är vår stora styrka i det här. Att Atlant med bakgrunden som derivatexperter och fantastiskt duktiga förvaltare inom de här områdena som kan hantera de bitarna är ett enormt bra komplement till en räntefond.

Vill man veta mer exakt om hur vi jobbar med likviditet och hur vi ser på det så har vi ett tidigare poddavsnitt som heter likviditet, likviditet, likviditet. Hur känner du då? Är det här derivat som vi jobbar med? Är det några konstiga exotiska instrument som inga andra kan jobba med?

Jag tror att den stora förklaringen till att inte alltför många jobbar med det är att det kräver mycket kunskap och det är inte så många som kan det på det här sättet. Så jag tror och tycker att vi får till det väldigt bra och det passar väldigt bra i en räntefond. Och framförallt efter alla de här diskussionerna som har varit från Finansinspektionens synpunkter på hur räntefonders likviditet hanteras så tycker jag att det är ett fantastiskt bra instrument och verktyg att ha i sin verktygslåda när du gör den här typen av förvaltning.

Och vilka fördelar får du då jämfört med andra fonder?

Den största fördelen är ju att vi kan dra ner på direkt exponering mot företagsobligationer och ha en betydligt högre andel kassa eller kassalik. Det vill säga att vi utan att tumma för mycket på avkastningen eller den räntningstakten i fonden så kan vi istället ta derivatexponering som ger oss den exponeringen mot kreditmarknaden men samtidigt som de instrumenten drar betydligt mycket mindre likviditet så kan vi parkera den likviditeten i allt från statsskuldsväxlar till företagscertifikat som är superlikvidt. Och som vi kan få bra användning för om och när marknaden stökar till.

Ja, för det här är ju en vanlig UCITS-fond, alltså den vanliga svenska fondformen eller den europeiska, men det är ju en svenskregistrerad fond med daglig likviditet och det är en räntefond. Hur mycket får vi ha i ren kassa då om man tittar på bara kontanter?

Givet derivaten och så som vi kan använda det så kan vi i princip ha hur mycket kassa som helst vilket sticker ut. Annars så är man illa tvungen att vara fullinvesterad i princip i en fond för att alla pengarna ska jobba och det ska sysselsättas. Men i och med att vi kan göra det med derivat och att vi gör det innebär det att vi via den vägen kan vara på pappret fullexponerade men att vi samtidigt ändå har tillgång till hela portföljens kassa. Och när använder vi den kassan? Det gör vi typiskt sett när vi tycker att marknaden är het – då drar vi ner på risken genom att sälja direkt innehav och öka upp andelen derivatinstrument helt enkelt för att få exponering.

Och vi drar ner riskerna, köper kortare obligationer, säkrare obligationer just när vi känner att nu är det lite för starkt i marknaden. Så då rullar vi ner och förbereder oss mer egentligen på stökiga perioder som kan inträffa. Och det var ju rätt intressant när jag började på Atlant här i april så fick jag ju kastas rakt in i den här likviditetsstressen som började komma strax efter liberation day. 15 april någonstans var det. Och det var ju ett otroligt spännande sätt att börja sitt jobb och att få agera köpare i en extremt svag marknad och det är ju framförallt då vi vill köpa obligationer.

Ja det var en crash course i Atlant ränteförvaltning där. Nu vart liberation day och det stöket i marknaden ganska kortvarigt så det blev ju aldrig den stora sättningen som det kunde ha blivit. Hade det fortsatt någon vecka till då tror jag att likviditeten hade torkat upp totalt och då hade det nog blivit en större crash.

Nej då där fick vi sluta upp med köpen för den gången men det är väldigt kul att se hur vi under den perioden, den trots allt korta perioden lyckades köpa så mycket obligationer att vi samtidigt som vi höjer kreditkvaliteten i portföljen – i och med att oftast är det det första som säljs ut i sådana här marknader. Det är det bästa du har i din portfölj för att det är där du har högst likviditet – så att vi kunde tanka upp fonden med att köpa riktigt bra obligationer till betydligt bredare spreadar och högre räntenivåer.

Ja så då har vi gått igenom räntefond Stabil lite grann. Nytt namn, ny förvaltare men exakt detsamma och det är ju den fonden som ska ha lägst risk hos oss egentligen. Den ska ju inte fippla så mycket upp och ner utan den ska ju ticka på som andra räntefonder men att vi håller det ännu säkrare än andra räntefonder i och med ett likviditetsspel och det skydd som vi kan ha på i den här fonden. Men när vi tittar på den fonden som har lite högre risk, Atlant Högräntefond. Den har ju varit igång ett antal år nu. Det var förra året den fyllde tre år och fick fem stjärnor. Morningstar har högsta betyget för bra historisk avkastning och vann en Lipper Award också som du vann med Strandföretagsobligationsfond året innan.

Ja precis, den tar jag med mig. Du är vana på prisbelönta fonder, det tycker vi känns bra. Om man ser på den då, hur skiljer sig den åt? Framförallt från Räntefond Stabil men också mot andra högräntefonder? Den är ju som namnet antyder en ren high yield fond. Det jag tycker är kul och intressant med den är att även här så har vi möjligheten och vi använder derivat för att hantera risk och likviditet. Vilket gör att till skillnad från väldigt många andra high yield fonder så kan vi ha endast high yield i den här. Vilket är ju tanken med en high yield fond.

Om du inte använder derivat så behöver du alltid ha en viss del av fonden i mer stabilare papper med lägre risk för att kunna hantera in- och utflöden i fonden och likviditetsreserven. En normal high yield fond eller högräntefond blir på så sätt lite utspädd för att förvaltare måste alltid ta hänsyn till kassan och ha lite korta investment grade obligationer för att hantera flöden. Men med det sagt så behöver vi inte det på Atlant för där har vi möjligheten att hantera likviditeten med derivaten på samma sätt som i räntefond Stabil. Så det skulle jag säga är den stora skillnaden mellan högräntefonden och mellan Atlant högräntefond och övriga high yield fonder.

Det är lite samma som räntefond Stabil egentligen att det är grundreceptet för Atlants ränteförvaltning att vi kan hålla mycket likviditet. Men nu måste vi också ge oss lite case och lite roliga saker som vi har gjort i den här fonden. Du sa tidigare att när marknaden känns väldigt het och idag skriver vi 21 oktober 2025 och nu är det ju allt hett runt om på alla marknader. Hur agerar vi i en sådan marknad och vad ser vi för möjligheter när vi ser att allting är väldigt högt värderat?

Då kör vi vidare med att även här på samma sätt att bygga upp så att vi har en ordentlig likviditetsreserv och buffert för att kunna agera i en tuffare marknad. Vi tycker att high yield generellt sett betalar lite för lite nu när man tittar på nya bolag och nya obligationer som kommer ut i marknaden. Vi blir inte kompenserade för risken man tar längre. Vi blir betydligt mer selektiva och vi köper fortfarande obligationer men mycket mer selektivt och tar derivatexponering istället. När vi får en sådan krasch eller en stökig period då prisar ju hela obligationsmarknaden om och då kan du köpa brett.

Det är ganska intressant egentligen hur fort den här tillbakagången har gått. Den återhämtningen och omprisningen bland fastighetsbolagen är klar så vi ser inte det spännande caset bland fastighetsbolagen längre. Faktum är att fastighetsbolagen betalar lägre spreadar idag än vad de gjorde innan stöket som uppstod 2022 med stigande inflation och stigande räntor. Vilket vi inte riktigt tycker är rimligt för att marknaden och fastighetsbolagens förutsättningar är lite sämre idag än vad de var innan den här perioden. Vi har en högre basränta, vi har högre vakanser så därav väljer vi att vara försiktigt inställda till fastighetsbolagen just nu.

Det låter som att vi tycker att marknaden är lite läskig, den är dyr, vi håller mycket likviditet. Händer det inget roligt i fonderna?

Jo men det gör det alltid också så det dyker alltid upp case men de är mer sällsynta idag. Vi får jobba mer för att hitta dem och det kräver mer jobb helt enkelt men vi hittar fortfarande case. Det uppstår alltid situationer och man inser också när marknaden är på den här nivån hur lite det krävs för att det ska bli stökigt. Spreadarna kan inte gå ner så mycket mer – det vill säga att det kan inte bli så mycket tajtare – att föräntningstakten blir lägre. Så härifrån sett så, när det kommer in en störning, kommer det att skaka till och de kommer skjuta upp ganska fort. På samma sätt som liberation day – det var en kort period men på indexnivå och spreadrörelse så blev det väldigt kraftigt.

Något annat som jag vet att ni har nämnt är att de obligationer som emitteras idag, dels att det blir en väldigt prisjakt att det prisas upp när alla vill köpa obligationer men också att det blir längre löptider. Vad har det för betydelse?

Det är en väldigt tydlig trend. Vi ser att bolagen som kommer ut och ger ut nya obligationer idag vill hellre göra fem, sex och sju års obligationer. Innan hela den här perioden av stök, alltså 2021 och 2022, så var normalfallet att ett svenskt BB-bolag, fastighetsbolag vanligtvis, ville finansiera sig på tre år. Där ser vi idag ett helt annat intresse från bolagen att göra mycket längre obligationer. Det man ska ta med sig av det är att en spreadrörelse i en längre obligation innebär en större påverkan på priset än om den är kortare. Desto kortare obligation du har – och om marknaden rör sig och spreadar isär – innebär det ett större prisnedställ i en längre obligation. Du får en häftigare rörelse helt enkelt.

Det här ser vi i marknaden brett att man tar betydligt mycket längre risk idag och har inte med sig riktigt att det kan svida betydligt mycket mer den dag det stökar till. Och omprisningen blir mycket större. Så vi jagar och letar kortare obligationer nu hela tiden för att få lite föräntningstakt och lite carry. Så där blir det en skillnad mellan våra fonder och andra fonder som heter högräntefond eller räntefond. Generellt sett har de en längre löptid och större risk.

Men är det inte risk att vi halkar efter då? Tänk om spreadarna går ihop ännu mer för att du får en hävstång åt andra hållet också om det är en väldigt lång löptid nu. Vad ser vi för risk i det då?

Det fortsätter men samtidigt så vet vi att hittar vi historiska nivåer kan det inte bli hur tajt som helst utan vi ser ändå någonstans att vi är nära ett stopp. Givet konjunkturen, givet nivåerna vi befinner oss på idag, så absolut så kan vi tappa ett tag men vi ser inte att det ska vara under en speciellt mycket längre tid egentligen. Det är inte risken för att det tajtar ihop ytterligare – den är mycket mycket mindre än möjligheten för att det spredar ut härifrån. Ja verkligen, så är det verkligen. Det är mycket mycket större risk att vi spredar ut härifrån än att det fortsätter tajta ihop.

Det är generellt sett tråkiga nivåer i marknaden just nu men vi har tålamod och i och med att vi ändå har en föräntningstakt och att vi gör det med derivaten så fortsätter vi att vara försiktiga generalernas i den här marknaden. Den här podcasten går ut på lite marknadsföring. Vi ser stora faror på marknaden men vi tar det väldigt försiktigt och har både bälte och hängslen på.

Exakt och det är ju det som är det roliga i det att vi behöver inte lämna marknaden helt för det hade ju varit tråkigt att bara sitta på en stor påse pengar just nu och vänta men vi är ju ändå, vi är ju fortsatt med, vi är selektiva, vi är med i några saker och hittar fortfarande case där vi tycker att vi ser ett betydligt bättre värde än mycket av de nya obligationerna som ges ut helt enkelt.

Då har vi gått igenom lite med räntefondstabil, nytt namn, ny förvaltare, högräntefonden där du har varit igång ett tag. Är det någon sista fundering du vill lägga till på det här som jag har sagt?

Det skulle vara att vi kämpar vidare helt enkelt med att vi jagar och gnetar vilket det alltid är i ränteförvaltningen, det är ett gnetande. Du ska hitta punkter, du ska outperforma och tweaka in här och där och det fortsätter vi med och vi ser att det bubblar till och det händer grejer hela tiden i marknaden. Så det kommer alltid dyka upp möjligheter vilket vi ska nyttja i båda de här fonderna. Ja och devisen att vi ska vara köpare när andra är stressade säljare, det gäller ju alla våra fonder och sen är det ju olika risknivå.

Precis och det är den filosofin som är bevisad gång på gång för att det är så tydligt när marknaden säljer av och det blir stressat och likviditetsstress är att till slut så släpper du fundamenta över din analys. Du måste få fram likviditet, du måste sälja obligationer och det finns ingen bättre tid att vara köpare än i en sådan marknad. Så när det är full gas på kreditmarknaden då kan vi lagga lite grann men det gör så stor skillnad när smällen kommer.

Precis, så vi förenklar det – vi drar ner risken när marknaden är het. Och det är väl bra avslutning på det här för då summerar vi hur du har kommit in i jobbet och hur du resonerar kring de här två fonderna. Sen får vi följa upp med fler fonder framöver här. Nu är Atlantpodden igång igen efter ett år och det är vi väldigt glada för. Och vi avslutar med att det här inte är någon investeringsrådgivning och att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning och pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det finns ingen garanti att den investeraren får tillbaka det insatta beloppet. Och med det så tackar Atlantpodden för sig för den här gången.

Tack så mycket.